Jag har vart sjuk i ett dygn.
Frossa och ledvärk. Och med en besynnerlig yrsel som gör att jag helst ligger ner. När jag nu hinner. Efter en natts illamående i klass med båt på stormande hav så kräktes jag först i morse upp, eeeeh, gårdagens lunch. Maken kom hem halv tio igår kväll från jobbet, tack för den närvaron, och jag har ett vagt minne av att jag på något vis la barnen. Minnet är inte direkt klarare huruvida jag fick dem till dagis i morse. Inklusive matsäckslunch.
Den där autopiloten. Vad vore man utan den. Just idag blundar jag för många så kallade måsten. Och för första gången på flera så fick jag flagga för sjukfrånvaro på jobbet (hur gör man?) eftersom jag inte orkade slå på jobbdatorn.
Tja sen dess. Maken verkar peaka i sin febertopp ikväll och sover. Sexåringen-som-aldrig-brukar-ha-feber somnade nyss feberrosig om sina kinder. De minsta små har under protest somnat. Jag tror att planen är att de kanske blir sjuka när de två förstnämnda kryar på sig.
Hello långhelg!
